Vad händer med Röån?

Hösten 2007 meddelade SCA och Statkraft att man planerar
stora vindkraftparker i Jämtlands och Västernorrlands län.
Det är bra, mycket bra. Men samtidigt sa man att man ville
pröva förutsättningarna för en utbyggnad av vattenkraften.
I den totala satsningen på 381 vindkraftverk motsvarar en full
utbyggnad av Röån ungefär 2-3 vindkraftverk i elproduktion...

Naturvärdena i Röån och andra outbyggda vatten-
drag är omistliga. Efter en utbyggnad är det endast en ny
istid som kan återställa ekologin till ursprungligt skick igen.
I vårt län är 95 % av vattnen berörda av utbyggnad och
vi anser att de 5 % vi har kvar måste få vara orörda, som
referensvatten och som rekreationskälla för både lokalbe-
folkning och hitresta.

I Röån finns både flodpärlmussla och utter, arter som är
klassade av länsstyrelsen som ansvarsarter. Flodpärlmusslan
är fridlyst i EU och är upptagen på Artdatabankens Rödlista
och Naturvårdsverket har tagit fram en åtgärdslista. Båda
arterna och många andra kräver oreglerade vatten.

Energi och skenande klimat hänger intimt ihop och
Sverige har nu ålagts att dra ned sina utsläpp av koldioxid
och öka andelen förnyelsebara energikällor. Det är bra och
dessa mål kan nås utan att vi bygger ut mer vattenkraft.
Forskare i Sverige har visat att tung industri kan minska sin
elanvändning med 50 % och sin totala energianvändning
med mellan 30 – 40 %. Pappers- och massaindustrin kan
med idag tillgänglig teknik spara 7 TWh, vilket motsvarar
nästan en tredjedel av behovet.
Det finns inget tekniskt behov av mer vattenkraft i dags-
läget på grund av de vindkraftsplaner som finns nationellt.
Däremot kan de som äger vindkraftverken om de också
äger vattenkraft slippa köpa el på den öppna marknaden.
Ska Röån offras för att SCA inte vill köpa sin kraft som alla
andra? När de lika gärna kan spara den energin... Att mot
bakgrund av dessa fakta bygga ut de sista vattnen vi har kvar
är oansvarigt mot både oss som lever här och nu och mot de
som vi ska lämna över till i framtiden.

Turismen är den snabbast växande näringen i Sverige och
har idag dubbelt så många arbetade timmar per år jämfört
med t ex pappers-och massaindustrin. Turismen har också
andra fördelar, den kan exempelvis inte lyttas till låglöneländer
och pengarna som genereras tenderar att fördelas mer bland
de entreprenörer och anställda som är lokalt aktiva i
branschen snarare än bland aktieägare som inte bor på orten.
Besöksnäringen är redan större i antal anställda och
omsättning än hela energisektorn i Sverige. I Norrland behö-
ver denna framtidsnäring orörd natur. Det är den typen av
turism som kan utvecklas här och då kan vi inte tillåta att de
sista vattnen förstörs för att industrin inte vill spara energi.

Christer Borg

För mer info och källfakta: www.raddaroan.nu

Artikeln hämtad ur nya numret (Jan 2008) av Näsåkers Byablad

Finns inte sidomenyer? Gå till startsidan HÄR!